Öppet brev till Stockholms kulturborgarråd
januari 2010

Kära Madeleine Sjöstedt!

Vi har visst träffats nån gång, på FKC på Skeppsholmen.
Du var då helt förstående inför våra behov och vår behandling, skandalen i att en verksamhet som Folkkulturcentrums inte bevärdigades anslag och dessutom skulle tvingas inskränka sina ,lokaler.
Minns du?

Idag läser jag att du — eller vem det är — tillstyrkt en nedskärning av de redan ömkliga anslagen till en rad fria grupper. Dessa har ingen likhet med vårt FKC — som år efter år slet utan några bidrag alls — teatergrupper har fått. Men det hindrar mig inte från att reagera.

Villkoren för ”fri teater” har ju på flera sätt försämrats. Deras betydelse är stor. Utan dem skulle de stora teatermaskinerna stå och hamra dött. De ger hela tiden den livsnödvändiga injektionen, förslaget, inspirationen, upproret, det som är födande.

Eller är det just det som, gud förbjude, orsakat nedskärningen?
Är den politiskt betingad? I så fall är vi verkligen illa ute.
Sämre kunde det inte vara.

Jag skulle vilja få ett väl grundat besked. Går det?
Utan ett sådant måste vi öka upprorets kraft.

Den fria kulturen står för uppror, utan det dör den.
Ja, kulturen i sin helhet dör om dess uppror elimineras.

(Det enda som möjligen kunde befoga åtstramningar för kulturen, speciellt den fria, vore ju att den inte beter sig upproriskt nog!
Att den alltså sviker sin uppgift, att den lägger sig ner, och kryper!)

Varför skär ni ner, när ni vet hur det är?
Vi är många som vill ha besked.

(Jag rekommenderar förresten läsning av min färska bok ”Ljuset föds ur Mörkret, ett Levnadsmanifest!”. Ett tips bara, i all vänskaplighet).

Mvh
Claes von Rettig
regissör, författare
Konnsjögården
774 68 Horndal